Get fucked?

Måste bara börja med att säga att Mika-Grace Kelly är the shit just nu. Inte ens de svältande barnen i Afrika existerar när jag lyssnar på den visan. Den är från och med förra veckan på Kalev Spa min theme song for life! Lyssna på den om du är ledsen, du blir garanterat glad. Lyssna på den när du är glad och du blir gladare. Promise. I och för sig är det snudd på gay. En låt som definitivt skulle kunnat spelas på gayklubben Angel som vi var på i Fredags. Efter förfest hos M. gick jag, Pirjo och Tiimo till Angel. Vi trodde att det var lugnt att komma in för Daniel hade gått dit tidigare på kvällen. Nemas problemas. Vi stod i kö en smula och får väl framme hos dörrvakten veta att det var månadens eller årets eller whatever största gayfest och att vi var tvugna att vara medlemmar eller stå på listan. Harkel. Inget av det we did or had. Så sprang jag på Merilinn och hon råkade ha ett extra namn på gästlistan och denna tjej skulle inte komma så jag fick låna hennes namn, Hanna Haring, och gled smidigt förbi vakten. Hade inte förut varit på gayklubb och visste inte vad jag skulle förvänta mig förutom att alla sagt att det är sååå trevligt och att det är så avslappnad stämning. Det var inte bara avslappnad stämning! Det var tjej på tjej, kille på kille, tjej på kille. Ett ihärdigt flörtande, erotiserande och smekande på dansgolvet. Det var med andra ord riktig fest! (?) Haha! Kände mig lätt sexuellt frustrerad och i celibat när många framför mig säkerligen skulle gå hem framåt morgonen och get fucked. Get fucked! hette festen. Ja gärna, men nej tack. Min Lover på andra sidan den stora oceanen Östersjön. Ååå, vad jobbigt. Gick upp på övervåningen med för att svalka mig med ett glas vatten. Japp, jag vet hur man festar ;) En tjej bredvid mig vid bardisken tittade en sväng på mig på ett sätt som jag såklart tolkade som homosexuellt eftersom vi var på en gayklubb ;) Kändes lite halvt spännande och jag log fånigt inombords. Kände mig så löjligt naivt sexuellt efterbliven. Fler konstiga meningsbyggnader för den känslan? Nej. Ok, bra då går vi vidare.

I lördags och söndags hyrde vi bil. I lördags var det jag, Daniel och Graham som åkt till Paldiski och Haapsalu. Paldiski är egentligen en riktigt risig gammal militärstad, men så himla charmig för alla gamla övergivna hus. Vi vandrade runt i flera av dem i många timmar och upptäckte och fotade intressanta saker. Det fanns många tecken på att hemlösa fortfarande bor där ibland. Gamla madrasser, skor, kläder, burkar. Kändes spännande och filmiskt. Vi stannade utanför Paldiski Star som var med i Torsk på Tallinn.
De många och gråa betongklossarna som kallas höghus är många skrämmande slitna och gamla. De ligger i områden eller städer som man skulle bli fruktansvärt deprimerad av om man bodde där. Vad gör folk på dagarna? Vart jobbar de? Killar står och röker vid trappuppgångarna, kvinnor drar sina barnvagnar och barnen leker på en inte så befintlig lekplats. På vissa platser kan man även se folk hänga ut tvätten på tork utomhus fast det fortfarande är vinter. Jag kan sitta där i min hyrbil och studera detta på avstånd med en känsla av spänning och nyfikenhet. Gissar på att det inte är fullt så trivsamt att bo i dessa komplex. Eller har människorna där något annat att jämföra med? För oss är de övergivna husen en attraktion och kanske tom en adrenalinkick, för invånarna kanske en tragedi eller ett sorgligt tecken på att det inte finns pengar att investera den omgivningen där ens barn växer upp.

I Haapsalu åt vi på en restaurang som hade väldigt gott vitlöksbröd. Eller inte så mycket vitlök i själva brödet utan det var mörkt bröd skuret i avlånga bitar som vi doppade i en blandning av ost och färskriven vitlök. Skulle kunnat äta mig mätt på det där. Åt även skaldjurssoppa och en rätt som var som en finare variant av pytt i panna. Efteråt vandrade vi omkring runt slottet som var mycket vackert. Det hade ett typisk sagotorn som Graham vill klättra uppför och rädda den vackra prinsessan.

I söndags var inte Graham med utan istället Maarja, Laura och Michael. Jag kan verkligen inte komma ihåg några namn på platser vi varit på. Först åkte vi till Estlands bredaste vattenfall Jägala juga. Det var magiskt vackert och strålande sol. Det var även en grupp folks som begav sig ut på forsränning. Det har jag velat göra länge nu.
Sedan åkte vi vidare på nordligaste havskusten mot Loksa och stannade till här och var för att titta på utsikten, kasta snöbollar och äta på restaurang som hade väldigt god mat, men den sämsta servitören någonsin. Daniel beställde en äpplejuice och fick in apelsin och servitören skyllde på Daniel. Michael beställde en flaska vatten till sitt rödvin, men det fick han aldrig in och heller inte ketchupen som han bad speciellt om. Service är inte Estlands starka sida. Det är fler än bara just där som servitören eller servitrisen har varit rent ignorant och sur.

Tyvärr ligger alla fina bilder på mina oframkallade rullar så det blir till att vänta eller kolla in Daniels fotosida.
Paldiski & Haapsalu och Vattenfall mm