Monday, June 25, 2007

Bort bort iväg!


Inatt bär det av till Sicilien! Yes!

Tuesday, June 19, 2007

Jag, en förrymd fånge

Fick en helkroppsmassage av Lover i födelsedagspresent som jag gått på idag. Det var Jenny som rekomenderat mig finnarna på Massageakadem. Minns nåt i stil med att de pucklat på henne så mycket att hon haltade hem. Kändes som ett gott betyg. Och ja, det gjorde satans ont emellanåt men mest ont gjorde det i öronen för att massören snackade så mycket hela tiden. Det är väldigt opedagogisk för de som går dit för att slappna av. Ok, lite ansträngande är det att slappna av när någon river och sliter i dina muskler, ibland så mycket att det nästan svartnar framför ögonen. Men försööka slappna gjorde jag ändå. Eller är det liksom deras taktik att prata så mycket att koncentrationen hamnar på onda öron istället för smärtan?

Det var inte så mycket ett samtal massören och mig emellan eftersom han korsförhörde mig ungefär som att jag var en förrymd fånge och jag inte kunde svara för att han tryckte ner mig i massagebänken så hårt ibland att strupen inte kunde klämma fram något svar. Dessutom känns det helt fel att någon ställer tusen frågor ståendes lutande över en när man själv ligger halvnude på en bänk med bakhuvudet fast i en väldigt oflexibel hålighet. Ja, nu börjar vi snacka tortyr ;)

Istället för att klaga kanske jag nästa gång bara ska be om en tyst timme. Om det blir en nästa gång.

Samma sak är det ju hos frisören som verkat gå en specialkurs i kallprat. Nu klipper jag mig ju hos en tjej som jag lärt känna lite mer så det är ok om hon frågar, men annars vill jag inte att min jäkla frisör ska lägga sig i mitt liv. Jag vill inte ha en relation till min frisör dit jag går för att skvallra någon gång i månaden och prata om...vädret. Jag skulle föredra att vara knäpptyst under en hel klippning istället för att tvingas svara på tråkiga frågor ungefär som om man var på en jobbintervju eller nätverkskväll i minglets tecken.

"Gift med en telefon"

Det är kört för mig och Lover. Jag har en ny kärlek. iPhone.

Jag har velat köpa ny mobil i ett halvår nu, men inte hittat nån som verkar vara min kopp rooibos. Härmodagen slank jag förbi kvasiExpert och hittade en fin touchscreen som LG producerat i samarbeta med Prada. Jag orkar inte förklara hur lite märkesvaror betyder för mig och hur förbannad jag blir när en producent kan lägga på tusentals kronor på en produkt för att den har ett skitigt designernamn på sig. Hur som helst så gillade jag designen och det faktum att det var en touchscreen utan knappar. Såg så fresh ut. Kom hem och visade den lilla specialdesignade broschyren för Lover som menade att bättre än så kunde jag och nämnde Apples nya revolution iPhone. Inget för Lover själv eftersom han vill ha en tiny winy one och iPhonen är större än liten och har en stor skärm för att man ska kunna titta på "tv" samt bläddra i ett mycket snyggt musikarkiv. Den har så mycket.

Sammanfattningvis: Jag vill ha den och jag tänker så här. Jag har letat efter en liten telefon eftersom jag vill att det ska vara smidigt. De absolut värsta mobilerna är giganterna som jag kallar flip flop som man viker isär och så blir den redan stora knappsatsen gigantisk med luren. Blääää. Syfter främst på 3G´s telefoner. Ok, iPhone är inte liten men innehåller så mycket att jag i den har en avancerad kalender, mp3-spelare och självklart telefon plus mycket annat som gör att jag inte behöver bära med mig en extra fysisk kalender, mp3-spelare och tv. Tv brukar jag väl inte bära med mig heller men you get the point. Det är ändå en ganska liten apparat för så mycket innehåll och med touch såklart. 1,1 cm tjock, 11,5 cm hög och 6,1 cm bred. Överkomligt med mina egentliga minimalistplaner.

Det är inte likt mig att vara så nördig kring teknik, men det känns som att jag snart kan allting om den. Läser artiklar på nätet, följer blogginlägg och diskussiontrådar på forum. OSV. Ännu en av mina fix idéer.
Den 26:e juni släpps telefonen i USA och ingen vet egentligen när det kommer till Europa, let alone Sväje. Folk diskuterar även om den kommer att säljas operatörslåst eller inte och om den är låst, vem köper då rättigheterna? Kanske kommer telefonen runt jul. Jag vet vad jag ska önska mig. Man kan välja att köpa iPhone med antingen ett 4 gig minne eller 8 giggles och priset kommer förmodligen att ligga mellan ( för 4 giggles) 3500 och (för 8 giggles) 4200 kr. Andra spår en tusenlapp till.

Hur ska jag orka vänta?

Sunday, June 17, 2007

Konstiga reaktioner på spöken

Blogger har under flera dagar insisterat på att jag inte ska kunna logga in på bloggen för att mitt konto inte existerar. Joho att den existerar. Provade på random att använda ett av alla mina andra tusen lösenord och kom otroligt nog in. Hur? Gillar inte att det är så många användarnamn och lösenord som går till ett och samma (googlekontot), men ändock så många olika konton.

Tittade på en talkshow där en kvinna var synsk och talade om spöken och andar. Programmet visade bilder med spökscenarion. Jag vet inte hur det blivit så, men min kropp har utvecklat en alldeles speciell reaktion på spökberättelser och visuella spökscenarion. Det är en kombinerad blandning av att vilja börja gråta, kväljningar, gäspningar och att det känns som att ögonen ska hoppa ur sina hålor. Och jag kan inte förhindra det. Hur normalt är det?

Friday, June 8, 2007

Brun utan hår

Jag var ute och gick med Sandra när jag lyckligt insåg att sommaren i år gör mig glad. Till och med medelhavsvärmen kl tio på morgonen är bra. Kanske inte sett ur ett miljöperspektiv, men jag väljer att ta seden dit jag helt enkelt lever. I år är solen så stark att man blir brun bara av att vänta på spårvagnen. Ur ett cancerperpektiv är det definitivt inte bra, men du kan välja.

Varför jag inte uppskattat sommaren så mycket tidigare år beror just på värmen, att ständigt gå runt och svettas, att dra på sig minimala kläder som gör att vinterkroppen känner sig naken och obekväm. Å, jag är så mogen i år för jag ska inte alls bli brun i sommar. Jag skiter fullständigt i det om det inte bara råkar sig så. Inget jäkla pressande i någon park med svetten pöla ihop sig i knäväcken och på överläppen. Jag väljer lugnt och sansat att sätta mig med en bok under en korkek och titta på nakna människor.

Just kroppsbehåring är en annan intressant sak under sommaren då inte ett enda litet generande hårstrå kan gömmas under jeans eller långärmade tröjor. Under höst och vinter har jag ett ganska avslappnat förhållande till min hårväxt. Har inga problem med att låta naturligheten gro varken på benen eller under armarna. Har inte fått klagomål från Lover heller för den delen, men han kanske lider i smyg ;) Under sommaren kommer jag förmodligen bli näst intill besatt. Det är ingen idé att slinka in i en sexig bikini (osagt om just jag har en sådan) om det växer hår där vi alla låtsas att det inte ska.
En gång för några år sedan då jag badade i en pittoresk liten sjö runt Söderköpingstrakten klev det i vattnet i en blek rödhårig kvinna i såna bästa år. Visst har jag sett många kvinnor ignorera sina armhålor, men inte ha ekorrsvansar sticka ut från bikinilinjen som denna kvinna. Vet inte hur gammal jag var då, men på något sätt kändes hon revolutionerande och fri. Det såg verkligen helgalet ut. Dock ville jag höja en knuten näve i luften och säga "power to you mam".

Förresten undrar jag i år hur killar och män själva ställer sig till sin hårväxt. Killar vaxar både rygg, mage, armhålor, bröst och rumpa nu för tiden. Kanske är det inte ok ens för killar längre att vara håriga. "Nä, helrakat ska det fan vara. Inget jävla monkey face". Jag tycker att det är ok med hår på killar så länge det inte är regnskog. Dock klarar jag inte av håriga ryggar. Nej nej.

Wednesday, June 6, 2007

Heaven on bubble earth

Den ena böjelsen efter den andra avlöses i harmoniskt tempo. Jag blir tydligen aldrig fri från att bli riktigt fäst vid olika saker. Det har varit allt ifrån färger och material till tecknade figurer. Under förra hösten och vintern samlade jag på vackra ljus och gick på skattjakt på Myrorna för att hitta den ultimata unika ljuset. Skattjakterna resulterade i varierade fynd. Som oftast köpte jag konstiga ljus till Lover som han inte ville ha för att det inte passade hans hem, men som han omtänksamt ställde i något hörn för att jag inte skulle ta illa upp. De var trots allt qirky presenter.

Nu är jag i en ny samlarfas. Eller. Det är inte så mycket samling över det utan mer ett kollektiv av livsnödvändigheter. Jag har mitt alldeles egna lilla himmelrike i badrummet. Det är en hylla med mina absoluta favoritprodukter, främst från Lush som är handgjord vardagslyx med namn som ”Melting marsmallow moment”, ”Sweetie soap stack”, ”Sultana of soap”, ”Karma soap”. Tittar man på hemsidan och läser namnen på alla produkter ser de plötsligt ätbara ut. Bara doften av ”Japanese Magnolia foam bath” och Albas ”Kukui nut. Organic body oil” gör mig yr.

Jag njuter varje gång jag kliver in badrummet som doftar himmelskt av tvål och badgodis. Dessa dofter och tvålar gör mig glad och på nåt sätt ger de mig lite mer energi. Att tvätta händerna med dessa underbara ting handlar inte så mycket om att bli ren som att se fram emot en liten ritual.

Under hela första veckan i nya lägenheten avslutade jag alltid sista badrumsbesöket för kvällen med att dofta på mitt kollektiv och jag somnade lycklig.

Bonden åker till Hufvudstaden

I lördags var jag, Lover och Lina i Stockholm. Det var SIF som bjudit med sina medlemmar på Siemens till Cosmonova, lunchbuffé och välj: Grönalund eller gamla stan för den mycket symboliska summan 20 kr. Redan på busstationen kände jag hur organiserat Sverige är. Organisatörer i SIF-t-shirts, namnlistor att bocka av, platserna vi satt på var vi även tvungna att sitta på på vägen hem så att SIF-t-shirten inte skulle bli förvirrad vilket hon förmodligen redan var från födseln. Oh lordy! Trots detta organiserade sken av namnlistor och helvete fick vi aldrig någon proper information i tid så att vi visste hur dagen skulle se ut. Så att vi åtminstone vågade gå på toaletten utan att riskera att bussen lämnade oss i sticket. Nej då. Fårskocksmetoden har väl aldrig misslyckats. In i bussen, ut ur bussen, gå på toaletten, ät din lunch, snyt dig, klipp dig, skaffa dig ett jobb, glöm inte barnen på Cosmonova, bli inte för mätt, var inte en idiot. Osv. Jag fullständigt HATAR fårskocksmetoden där man blir utlämnad till en enda förvirrad person som sitter på all information. Att inte få tänka själv, att inte få vara självständig utan förväntas trivas i långa köer där någon knuffar dig i ryggen och flåsar dig i nacken och trängs lite lagom mycket. Men bara så mycket att man tar näst sista biffen i buffén.

På resor till storstaden klär människor ofta upp sig och tar på sig finskorna. Kanske för att smälta bättre in bland det imaginärt hippa stockholmarna och sekelskifteshusen. Eller kanske är det bara för att det känns lite festligt att hälsa på Konungens hemstad?
En mamma och pappa med två barn sitter bredvid varsitt barn och säkrar deras trygghet. På utflykt tar de med sig Mariekex, festis och lite lösgodis för att hålla ungarna i schakt.
En annan man har klätt sig i vit-och blårutig skjorta och ser nyklippt ut. Han ser lite barnslig ut för att frisören har rakat bort hans polisonger. Han försöker spela oberörd över att han varit singel länge, men jag kan se att han smygtittar på mamman och barnen bakom Dagens Industri varje gång de måste gå på toaletten. Han ser ut att längta. Hans övre ögonfransar är täta och jag tänker att om han någon gång får barn så kommer de att få vackra ögon.

Grönalund är kriminellt, vilket jag önskar att jag upptäckt redan när jag var barn för att skona mina föräldrar från att slänga pengar i helvetet. Det är liksom inte läge att vara cynisk när man går på nöjesfält. Bara en sån sak som att skjuta bollar i hål på en vägg fick mig att tappa humöret helt. Jag siktade och träffade ett hål och höll kvar samma position några sekunder till för att lyckas igen. Den satans apparaten är programmerad för att man ska misslyckas och skjuter andra gången med flit förbi hålet utan att jag rört mig en millimeter. Eller var det kanske väggen som flyttade på sig!!!? Att vinna pris på Grönalund är ungefär lika sannolikt som att faktiskt lyckas ta livet av sig genom att blogga. För att inte tala om maten som kostar massor jämfört med vad man faktiskt får. Lover och Lina köpte varsin pizzaslice som borde paketerats och etiketterats ”grisfoder”.

Men ANNARS var det såklart en mycket trevlig dag i Lovers och Linas sällskap ;)