Låt brösten flaxa i vårvinden!

Igår hade jag funderingar på att följa med Michael och Laura till Ootpäe och se en pjäs, men beslutade att jag behövde ta tag i artikelskrivandet istället. Hade suttit och skrivit nästan fem timmar när Daniel och Kristi kom hem. Kristi och jag hade egentligen planerat att göra en cykelutflykt bara idag, men eftersom vädret var så fint även igår frågade hon mig då också. Ville ju skriva färdigt intervjun, men tänkte att en liten paus skulle vara skönt. Tänkte att jag skulle hänga på max en timma och sen fortsätta skriva. Det slutade med att jag kom hem efter 3,5 timmar! Vi cyklade till Rocca al mare (Klippan vid havet) som är ett friluftsområde vid Tallinns sydvästra kust. Vet inte om det kändes så mycket som ett friluftområde utan mer ett område där man bygger väldigt många lyxiga hus nära havet. Det braiga är att det finns fina sträder vid detta område, och det dåliga att det är svårt att få tillgång till dem om man inte har hus där. Det var så mycket som kände inhägnat och privat.

Vi stannade till vid en privatskola för små barn och tittade på havsutsikten och hade skönt i kvällssolen. Jag känner inte Kristi så bra, men det kändes som vi lärde känna varandra lite bättre.

Det är tydligt att folk i Estland inte har någon vana vid att cykla och man ser sällan cyklar här. Förmodligen beror det på att det inte finns några cykelvänliga vägar i centrum. Man måste liksom trängas med fotgängarna på trottoarerna. Köra på samma väg som bilarna känns uteslutet. Skulle förmodligen inte ta lång tid innan man är en platt pannkaka på marken. Dessutom är majoriteten av alla trottoarkanter så jäkla höga att man i centrum aldrig kan få flyt i cyklingen utan måste kliva av cykeln vid varje trottoar. Men när man väl kommit utanför värsta rusningstrafiken och centrum så finns det tom bra cykelbanor. En annan sak som indikerar avsaknaden av cyklar är att inte en jävel reagerar när man plingar på dem och vill att de ska maka på sig. De är väl inte vana vid det ljudet helt enkelt och bryr sig inte.

Åh! Idag har varit en av de bästa dagarna i Tallinn hittills! Idag cyklade vi till och igenom Pirita vid havsslingan som både har gång, rollerblade och cykelbana. Mycket bra och städat. De ester som väl upptäckt rollerblades åker som värsta proffsen. Både rollerbladare och cyklister har ofta proffsiga och friluftsvänliga kläder.

Pirita är ju så fiiiiint. Jag är havsgalen. I admit it! En Tallinkbåt smög sig in i hamnen och satte havet i gungning. Solen sken varmt på oss och havet luktade kallt och mintigt utan mint, tång och sött. Å jag kände mig så lycklig, så fri och odödlig. Helt fantastiskt.

Vidare cyklade vi mot Viimsi och hamnade på ytterligare en strand. Trodde inte att vi kunde ta oss längre, men Kristi mindes att det fanns en cykelbana i skogen and off we went. Och det var verkligen en cykelbana i den täta skogen, men fortfarande vid strandremsan och vi såg stranden hela vägen innan vi vände tillbaka till centrum. Jag skojar inte, men det var folk som solade i bikini och badbrallor på stränderna och en kvinna lät brösten flaxa fritt i vårvinden.