Thursday, April 10, 2008

Attendre justice

Nu vet jag hur en slak penis som inte kan få till det känner sig. Jag är den slaka penisen. Vi är inte glada. Jag har provat all Viagra jag råkat på men ingenting hjälper. Gurgelkoncentrat med jod, gurgla med saltvatten, gurgla med tea tree oil, äta vitlök, dricka mängder med te, vilat och hoppats.

Jag är normalt aldrig sjuk, men den här gången tog kroppen raka vägen ner i kloaken. Började med extrem halsont i lördags. Kämpade mig igenom en utmanande och väldigt trevlig GourmetKlubb, men pallade inte Tjockisfesten. När gästerna gått förvandlades min kropp till en skallerorm som inom loppet av två timmar skakat fram 39 graders feber. Under dan natten genomlevde jag tre dygns sjukdom. Demonerna dansade på min grav.

När allt verkar återgå till det normala igen sväller halsmandlarna upp till golfbollar och det känns som att någon skär i dem med kniv varje gång jag sväljer dem. För de var verkligen så svullna att jag kunde känna dem krocka i halsen när jag svalde. Jag fick lite panik när jag inbillar mig att de ska svullna så mycket att jag tillslut inte ska kunna andas. Lämnar sängen för tusende gången mitt i natten och ringer sjukvårdsupplysningen. Sjukvårdsupplysningen: "Finns inget som kan göra nåt åt halsar så här dags. Drick mycket, håll huvudet högt och ring vårdcentralen imorgon klockan åtta".
Vårdecentralen: "Det där är ett virus du har. Det finns inget vi kan göra". Det känns inte betryggande att det till synes finns en massa viktiga nummer man kan ringa, men ingen kan (läs: vill) hjälpa till". Återkom när du kvävts till döds. Då kanske vi slänger ett öga på dig din blekfis.

Nu för tiden går inte förkylningarna över på tre dagar. Det tar två veckor eller mer. Nu har jag gått igenom alla sjukdomsfaser. Halsont, frossa, feber, ont i öronen, näsblod, trötthet, halsont igen. Och så gör vi en loop på det. När ska jag bli frisk?! Jag är oförmögen att orka jobba på skolprojekten. Det är ingen litet skitprojekt som har deadine om tre veckor utan min examen! Det är en del kvar att göra och jag kan bara ligga i soffan som en blek, slak penis och vänta på rättvisa.

2 comments:

Anonymous said...

Haha..det eländiga var ändå roligt..att läsa i alla fall. Vilken tur att man inte är sjuk jämt.. /Sis

Handy Pandy said...

Vad är det jag aldrig brukar säga..? Man måste ju ta livet med en stilettklack i ögat ;)